Möss och människor
Jaha, då var man lite fattigare och mycket mättare, efter besök på Jensens Boefhus och Café 60. Nu väntar strax sängen. Först har jag dock varit tvungen att ringa runt och försäkra mig om att alla elever är välbehållna. Någon tyckte då att det var jättekul att påstå att Louise var borta...vilket jag förstås inte trodde på, men ju var tvungen att kolla upp.
Vandrarhemmet vi bor på är nog byggt nån gång på tidigt 1800-tal, med vinklar och vrår, farliga trappor och knarrande golv. Just nu är jag dessutom övertygad om att här finns möss. Det knastrar och knäpper i väggar och golv. Dessutom finns här en hel massa tyska ungdomar som pratar högt och ockuperar toalettterna...så vi får väl se hur mycket sömn det kan bli.
Men skvallra nu inte för eleverna om att jag klagar lite. Till dem säger jag nämligen att här är hur mysigt och fräscht som helst...och berättar om hur enkelt man fick sova på resor när jag var ung; tågstationer, båtdäck och hängmattor. Det gick minsann an det också...Fast det är klart...möss är ju inte kul...
Vandrarhemmet vi bor på är nog byggt nån gång på tidigt 1800-tal, med vinklar och vrår, farliga trappor och knarrande golv. Just nu är jag dessutom övertygad om att här finns möss. Det knastrar och knäpper i väggar och golv. Dessutom finns här en hel massa tyska ungdomar som pratar högt och ockuperar toalettterna...så vi får väl se hur mycket sömn det kan bli.
Men skvallra nu inte för eleverna om att jag klagar lite. Till dem säger jag nämligen att här är hur mysigt och fräscht som helst...och berättar om hur enkelt man fick sova på resor när jag var ung; tågstationer, båtdäck och hängmattor. Det gick minsann an det också...Fast det är klart...möss är ju inte kul...
Kommentarer
Postat av: Jenny
Om jag hade läst detta inlägget när vi var i Stockholm ... hade bett dig vakta vid min säng då ...
Trackback
