.

I min andaktsbok fick jag häromdagen rådet att fatta alla viktiga beslut på en kyrkogård. Och visst förstod jag poängen med det hela; att försöka ha ett bredare perspektiv i livet, att tänka till kring vad som egentligen är viktigt och hur man ska göra för att leva ett hållbart liv.

 

Jag brukar tycka om att promenera på kyrkogårdar, att känna stillheten, läsa namnen på gravarna och fundera över alla de människor som levt men nu gått vidare. Men igår, när svärfar begravdes, ville jag mest bara komma därifrån och det enda beslut jag kunde fatta just då var att jag minsann skulle försöka leva så länge som möjligt...för mina barns skull. Att se deras stora sorg över sin farfar var hemskt, och bara tanken på att de (eller något annat barn) skulle behöva begrava någon av sina föräldrar är fruktansvärd.

 

Så nej, nu ska jag se till att äta nyttigt, motionera mera och undvika allt farligt...Inga fler morotskakor, inget slappande i soffan, inga flygresor, bilresor, cykelturer. Undvik tändvätska, elektriska apparater, hundar, katter, bär och svampar. Gå inte i trappor, ta inte hissen, halka inte i duschen, sätt inte i halsen...

 

Suck...Jag får nog försöka bli gammal på ren envishet!!