Granada och vykort
Jaha, då har vi anlänt till Granada...och sitter instängda på hotellrummet. Lilldottern fick nämligen spel när vi försökte vandra omkring i den 30-gradiga värmen. Hoppas hon orkar med bättre framåt kvällen!
Det vi har sett verkar i alla fall mysigt, men man skulle haft betydligt längre tid än en dag på sig. Som det är nu har vi skippat Alhambra, eftersom det tar en hel dag bara det. Känns lite som att åka till Rom utan att se Colloseum, men, men... Granada får väl bli ännu en punkt på listan över platser-att-besöka-utan barn.
I morgon åker vi hem, och jag måste bekänna att jag inte orkat skicka vykort i år...Har dock köpt ett till svärmor som jag tänkte att mannen skulle skriva...men vi får väl se hur det blir med det... Till er andra:
Hej!
Vi har det bra här i värmen! Solar, badar, äter och dricker gott!
Vi ses snart!
Kramar
Familjen Lilja
(Och tänk...i år kommer de fram innan vi kommit hem, minsann...)
Tänk att jag alltid har rätt!!
Det börjar nästan bli tröttsamt att alltid ha rätt!! Hur många gånger som helst har mannen tvingats erkänna att jag faktiskt hade rätt ännu en gång. Senast i morse vaknade jag av att havet rasade och vrålade. Men mannen hävdade envist att det lät precis som vanligt, och att det bara var jag som överdrev...
Men se...det fick han ta tillbaka. Vågorna var de högsta jag sett från land, den röda flaggan var hissad och halva stranden översvämmad. Kul var det i alla fall, men det räckte gott att bada från stranden...
Pool och strand
Jag tar tillbaka det där om att Nerja är en sömnig liten stad. Det var bara vi som var lite fel i tiden. När vi gick till bageriet vid niotiden var det helt tomt ute, när vi kom till stranden vid elva likaså, precis som på restaurangen klockan sju. Vi var alltd först. Överallt. Men nu har vi anpassat vår tid ungefär två timmar, så att vi hänger med i det spanska tempot. Och då är det fullt med folk överallt minsann. Fast ändå är stämningen lugn och harmonisk. barn leker på gatorna och gamla människor haltar fram tillsammans med en och annan ungdom som tvingats med på familjesemester...
Nerja är förstås också en badort. Strandremsan består av en hel massa vikar med stränder i ganska olika stil. Vår egen strand är ganska vanlig, men igår gick vi en bit till en supermysig klippstrand. Det kändes ungefär som att bada bland raukarna på Gotland.
Så här ser "vår egen" trädgård ut. Vi hyr ju en lägenhet av en engelsk familj. Allt är jättetryggt och välordnat... och ungefär lika svårintagligt som Pentagon. Lås till trädgården, lås från trädgården, lås ut från området, in på området, in i lägenheten och ut på altanen... Kan bli aningen jobbigt ibland med barn som vill ta ett dopp och sedan komma in, igen och igen...Men det är ju ett ganska litet besvär i sammanhanget...
Balcon de Europa
Nerja
Utan Internet i flera dagar!!! Men med så mycket annat trevligt. Nu framlever vi livet i lugnt tempo med sol, bad, siesta och restaurangbesök. Nerja är en sömning liten stad med fler engelsmän än spanjorer, mysiga strandvikar och goda restauranger. Mest känt är det nog för sin Balcon de Europa, med vacker utsikt över havet.
Vår lägenhet ligger 50 meter från havet, så på kvällarna vaggas vi till sömns av havets vågor. I natt vid 5-tiden förvandlades dock vågorna till ett rytande lejon för en stund..så jag gjorde mig beredd att väcka familjen och bege oss upp på taket... men det kom, som tur var, ingen tsunami.
Här är som sagt ganska lugnt, trots rätt så mycket folk. I lördags var det dock fest då Spanien både firade segern i fotbolls-EM och San Juan, deras motsvarighet till midsommar. Då campar man på stränderna, grillar, tänder brasor och skjuter fyrverkerier. Klockan tolv ska man sedan bada sig i havet, för att få ett lyckligt kommande år.
Malaga med bilder
Nu har internettillgången plötsligt blivit bättre. För att få kontakt måste man sitta ute i lägenhetshotellets ruinuterum/terass. Gång på gång släcks ljuset, så att vi får resa oss och tända. Synd bara att vi en gång råkade trycka på en ringklocka till en av lägenheterna... och ännu mer synd att det strax därpå kom ett gäng britter som råkade göra samma sak, på samma dörr!
Om någon missat det befinner jag mig alltså i Malaga, och har blivit helt förtjust i denna vackra stad. Här finns verkligen allt. Som vanligt är det förstås en del äventyr när familjen är med på resan och mannen reseledare, men förutom en (hel) del meningsutbyten om det där med lokalsinne, har väl det mesta gått bra än så länge.
Den första kvällens restaurang på hamnpromenaden. Absolut bland de godaste mexikanska restauranger jag varit på, och en av våra tio-i-topp på resorna, Amigos.

Shoppinggatan med segel ovanför...
Malaga är Picassos födelsestad.
Den andra kvällen fick mannen bestämma. Tapas valde han... Tyvärr inget lyckat val trots guidebokens rekommendationer. Pepes et Pepes hette tapasbaren och skulle vara väldigt populär bland ungdomar. Och tja, kanske ungdomar som gillar friterat i så fall. Maten påminde mest om ganska dålig kinamat.
Hm... en massa baksidor?? Varför finns de med? Jo, malagabor verkar också vara ett politiskt engagerat folk. Första kvällen stötte vi på två demonstrationståg ocgh den andra kvällen ett. Vi förstod ju inte vad de protesterade för eller emot, men gissar att det första tåget handlade om asfalterade trottoarer (!) och det tredje om feminism. Det andra hade vi delade åsikter om. Sonen gissade helt omotiverat på nynazister, fast i så fall var de väldigt många och såg väldigt snälla ut där de promenerade försynt fram. Vi andra gissade mer på att det handlade om Spaniens ekonomi, men vad vet vi?
Malaga
Åh, vilket knasigt internet...av och an, i och ur...Och dessutom måste jag skriva på en PC!!! Usch! Malaga, däremot, är en underbar stad; shopping, kultur, sol, bad, trevliga människor och bra priser! Åk hit! Lite romkänsla, faktiskt!
Bilder kommer när internet funkar bättre!
Visum och Carola

För er som undrar hur det gick med det där visumet, och som inte redan läst om det på Facebook, kan jag tala om att det gick vägen. Stordottern får numera lov att vistas ett år i det förlovade landet... Fast visst var det lite galet vid ambassaden. Trots att man bokat en tid fick man stå i kö cirka två timmar för att ens komma in i byggnaden. Tur att vi kom en god stund före den bokade tiden. Tjugo minuter efter det att Ester kommit in verkade det som om insläppet stängde för dagen!! Och då var kön på minst två timmar till... Överallt hördes muttranden om att man minsann hade bokat tid, och några förvirrade stackare hade inte koll på sina papper, eller hade bokat allt för tidiga tillbakaflyg. Så ibland lönar det sig att vara smått kontrollerande och aningen neurotisk (Hm...vissa skulle nog kalla detta påstående för en underdrift...)
Förresten så gjorde Carola reklam för vår kyrka på sin blogg härom helgen. Lite kul, faktiskt!
http://blogg.mama.nu/carola/2012/06/10/internet-efs-gudstjanst-just-nu/#.T-DWCCUnOzw.facebook
I väntan på visum...
I spänd förväntan befinner vi oss nu i Stockholm, stordottern och jag. I morgon är ett besök på amerikanska ambassaden inbokat för att fixa dotterns visum. Vad jag har förstått kan det vara rena skräckupplevelsen för vissa, innebära väntetider i likhet med förlossningar för andra...och gå hur enkelt som helst för några. Jag hoppas verkligen att Ester tillhör den senare kategorin! En tjej hade inte ens fått komma in med sin ansökan, trots att hon bokat tid, utan hade fått komma tillbaka två dagar senare... och då ska vi ju resa till Spanien... Hjälp, hur ska detta gå?
Nåja, lite nöje har vi väl också hunnit med. Promenerat, shoppat och ätit bland annat. Just nu slöar vi på Mornington på Östermalm och förundras över hur lugnt det är ute på gatorna, trots att vi bara befinner oss ett stenkast från Stureplan. Hotellet är helt okej. Här fanns både tepåsar och små gulliga schampoflaskor minsann. Men en genomskinlig toadörr? Hur tänkte de då?

TGF - Som en förberedelse för livet over there.

Hm...jag brukar ju fotografera godsaker...


Sommarlov
Nu har bloggen blivit lidande igen, när dagarna innehållit konferenser, utvärderingar, pimmande, avslutningar, betygsättning och sortering... Men NU... just NU är det sommarlov igen! Jag är färdig, klar... och lite kluven. Förra årets sommarlov var ju inte precis så lyckat, så jag försöker för tillfället övertyga mig själv om att sommarlov faktiskt inte behöver vara synonymt med ångest och sammanbrott, utan kan vara alldeles, alldeles underbart.
Pim-filmen blev jag i alla fall nöjd med. (För den oinvigde; PIM = datautbildning för pedagoger) Den handlar om klassen som blev entreprenörer och läraren som blev överflödig...
På tal om allt och inget, tänkte jag publicera två talande bilder:

På vår skola har alla lika mycket värde! Vi är speciellt noga beträffande det där med genus.

Två dagar efter studenten kommer en sådan här i brevlådan... Välkommen till Arbetsförmedlingen!
Alla presenter
Nu är presenterna också uppackade! Nästan lika kul som fredagens fest. Dottern fick hur många fina saker som helst, den ena presenten mer fantasifull och passande än den andra. En present var dock alldeles speciell, och kom egentligen från någon vi inte alls känner. Det var en liten brosch med namnet Ester, som hade köpts i USA för ungefär hundra år sedan... av en ung tjej som hette Ester och hade åkt dit för att studera!! En släkting till denna numera döda Ester hade haft broschen i sin ägo, och länge väntat på ett tillfälle att få ge bort den till någon. När då en kompis mamma berättade för henne att hennes dotter skulle hit och gratulera Ester, såg damen sitt tillfälle komma...och nu bor alltså broschen hos en hundra år yngre Ester, som snart ska till USA och studera!! Fantastiskt, eller hur?

I övrigt var det som sagt en hel massa fint. Jag blev riktigt avundsjuk. Tre paketer har vi dock inte kunnat para ihop med sina givare; sex stycken bubbliga dricksglas, ett presentkort på Guldbutiken och ett par silverörhängen. Vi har dock tre kort kvar också, så jag tror jag gissat rätt...





Dottern kommer skicka tackkort senare, men som mamma kan jag ju passa på att tacka här!
Studentdagen
Den stora dagen är över, allt undanplockat och paketerna öppnade. Förutom värsta ösregnet vid utspringet, blev allting jättelyckat! Gästerna verkade trivas, bror och svägerska imponerade stort i köket, maten räckte (Hm...för mycket som vanligt...) och dottern var glad och lycklig...

Så här blöt blev man...

Men dottern var glad ändå...



Efter ett tag flydde en del av familjen in på biblioteket för att undkomma regnet.

...några av gästerna... (som vi nästan glömde fotografera)

Vid utgång kunde inte längre någon av de vita klänningarna användas, på grund av väta och chokladtårta.

Är vi så lika som alla säger??
Dan före dan
Vilken dag! Skrubba tio kilo potatis, marinera 24 kycklingfiléer, tio fläskfiléer, hacka några knippen salladslök, knapersteka tio paket bacon och slänga ihop ett par tårtor låter väl ganska enkelt. Men testa själva får ni se! Det tar tid...och pengar..och plats.

Tio krukor persilja och fem krukor basilika som ska plockas och hackas...

Vårt nya skafferi...

Mannen trodde att han skulle hinna åka till gymmet idag... (och spela golf igår!)
Ja, nu är det bara att hoppas på god hälsa och hyfsat väder, så ska nog allt gå bra på morgondagens studentkalas!
Mamman på bal
Hoppsan! Upptäckte just att jag visst har en blogg...För tillfället en ganska bortglömd sådan. På jobbet har vi en slogan som säger att varje dag är en upplevelse. Och så har det verkligen varit den senaste tiden, fast då snarare att varje dag har bestått av väldigt många upplevelser. Igår var det till exempel studentbal på min egen gymnasieskola, och vi lärare var förstås också där. God mat, vackra ungdomar, glad stämning, gripande tal...och en och annan tår innehöll kvällen. Här kommer några bilder på den gladaste, snyggatse och kortaste klassen på skolan:

Tina, Julia, Matilda, Annie, Rebecka och Hanna

Några kom i TV

Felicia, Jasmine (och så mentorn)

Coola babes

Fröken cupcakes och miss idol

Balens drottning?

Vänner för evigt

Alla trivs inte med långklänning

Mina bordsdamer

En del nöjde sig inte med en date...

...och så här såg jag ut... med mina "babes"
