.

Den nya tidningen är releasad (om man nu kan skriva så?)! Mina fantastiska elever har, trots hälften av undervisningstiden, lyckats skapa en snygg och inspirerande tidning, med just temat inspiration. Idag har skolans elever fått ta del av den och i morgon är det dags att dela ut den på bygden. På caféer, restauranger, frisörer, affärer och företag kommer den att finnas, så håll utkik efter Enter Magasin 2013!

 

Idag har jag varit sur och tyckt synd om mig själv! När jag äntligen kommit igång med min träning...har det börjat klia något enormt i hårbotten. Två gånger har det blossat upp, och båda gångerna precis efter träning. På dagens läkarbesök ansåg dock doktorn att det handlade om solen istället, men att det förstås kan förvärras vid svettning i hårbotten. Så nu är inte bara ett intresse hotat utan två! Jag som älskar att koppla av en stund i solen, gärna efter träning...

 

Läkarens ordination bestod av kortisonkräm och keps. Synd bara att jag inte ser klok ut i keps. Hemma hittade jag en gammal solhatt, så på hundpromenaden såg jag ut som en engelsk turist. Eftersom jag väl dessutom ska hålla mig undan solen helt lär jag väl få ta mig genom sommaren med vinterblek hy och kanske ett allt ökande omfång på grund av utebliven träning.

 

Så om ni ser en blek, otränad zumobrottare med solhatt, finns det risk för att det är jag! Ni gör då klokast i att snabbt gå förbi, eftersom jag är sur och bitter också!

 

 

Dagens gudstjänst var ganska annorlunda. Istället för att lyssna på någon av våra egna präster fick vi höra ett föredrag på filmduk, av en pastor från USA, John Ortberg. Han pratade på en ledarskapskonferens om vad Jesus betytt för världen (alltså oavsett om han var Guds son eller inte). Genom att vara oerhört påläst visade han på det ena exemplet efter det andra hur den kristna läran sedan sin födelse förändrat världen.

 

Till exempel finns den äldsta nedskrivna jämställdhetstanken faktiskt i Bibeln " Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Nej, alla är ni ett i Kristus." Likaså förändrades synen på de svaga ganska drastiskt genom den kristna förkunnelsen, när klostren började ta hand om dem som ingen annan ville befatta sig med.

 

När jag för några år sedan såg Jesus Christ Superstar i Malmö, var det speciellt en fras som fastnade, när Judas besviket sjöng "Det här blev väl ingen kioskvältare precis." Han hade ju förväntat sig att Jesus skulle skapa ett världsvälde och bli lika känd som de romerska kejsarna, istället för att bara vandra runt och predika i ett litet bortglömt område.

 

Fast nu, 2000 år senare, firar miljarder människor minnet av denne mans födelse och varje kejsare eller världsledare har som ett tillägg till sitt namn fått en tidsbestämning utifrån samme man, före eller efter Kristus. Eller som den amerikanske pastorn skämtade om... Idag ger vi våra barn namn efter bibliska personer, men ger våra hundar namn som Caesar och Nero!

Åh, vad jag är stolt över mina elever! Tänk så många fina, kreativa och driftiga ungdomar det finns och tänk att vi lyckats locka en hel del av dem till just vår skola!

 

I måndags skickades vårens skoltidning in på tryck, och trots att det är en ny klass som jobbar med den behövde vi knappt göra några rättningar alls, vilket är mycket ovanligt. En stor applåd för SAMED 11!!

 

Sen har vi också haft ett gäng ungdomar uppe i Stockholm på SM för Ungt Företagande. Inget av de två företagen vann Bäst i Sverige, men ändå... Bara att få delta var ju en stor ära! Nästa vecka åker ett av företagen upp ännu en gång för att träffa miljöministern.

 

 Zaza och Ninni på mässan. Foto: Jenny Rundgren MacRae

 

Dessutom har en av våra elever gått vidare i tävlingen Ung Bild kategori Konstnärligt foto och kommer också åka upp till Stockholm om någon vecka för att delta i prisutdelningen. De nominerade bilderna ska därefter ställas ut på ett galleri där uppe. Med tillstånd från Tim Jedeur-Palmgren publicerar jag bilden Bläckfisk. Vill ni se de andra bilderna, så finns de på http://www.ungmedia.se/2013/05/nominerade-till-ung-bild-2013/.

 

 

Idag har jag och mannen firat att det är 20 år sedan vi blev föräldrar! Vi har ätit på Saluhallen i Höganäs, köpt nya tallrikar i present till oss och plockat en bukett vitsippor till köksbordet. Men ändå känns det som om något väsentligt saknas; själva födelsedagsbarnet helt enkelt. När tiden för hennes födelsetimme var inne befann hon sig inte ens på rätt dag, och nu när dagen nästan är slut verkar hon inte ha någon internetuppkoppling eller så har hon gått under jorden, förstört datorn eller bara glömt bort oss. Suck!

 

Den andra dottern är dessutom bortsprungen även hon. Ända borta i Falköping håller hon till på SM i volleyboll för dem under 15. Hon har däremot hört av sig flera gånger under dagen med uppdateringar från de olika matcherna, som vunnits allihop. I morgon väntar semifinal.

 

Nu ska vi väl fortsätta vårt firande här då... med film och godis, samtidigt som vi håller tummarna för att stortjejen ska höra av sig innan dagen är över.

 

 

Idag har jag varit på TV igen!! Eller i alla fall i TV-huset i Malmö, tillsammans med mina medielever i tvåan. Intressant, givande och avskräckande, kan besöket nog sammanfattas med. För det första är jag otroligt imponerad över att de tar sig tid att ta emot studiebesök. Det är minsann inte så lätt att få komma till media. Varken Kvällsposten eller Sveriges Radio Malmö har tagit emot oss i år. Sen tror jag att alla fick en något annorlunda bild av journalistyrket, när man ser allt arbete bakom den glamorösa ytan. Både eleverna och jag bleknade en aning när hon berättade att hon gick upp klockan tre vissa morgonar för att hinna förbereda sig för morgonsändningen klockan 6.15, och när hon berättade hur en arbetsdag med all dess nyhetsuppdatering ser ut, samtidigt som hon konstaterade att hon sällan var stressad!

 

Tyvärr blir de här besöken ofta också lite avskräckande för eleverna, och då tänker jag inte på själva arbetsbördan, utan snarare på bristen på arbete. Varje gång man pratar med en journalist kommer den tuffa arbetsmarknaden och den osäkra framtiden för journalistyrket upp. Och det är ju bra att känna till och sunt att vara realist, men ändå...Någon måste ju lyckas få de jobb som finns, och på något sätt kommer det ju alltid behövas folk som förmedlar nyheter på ett korrekt och källkritiskt sätt. Hoppas jag i alla fall!

 

Den här helgen håller Ung Media utbildningshelg igen. Den här gången i Uppsala. Eftersom jag var den enda läraren förra gången och eftersom platserna var begränsade skickade jag iväg fyra elever själva på denna spännande resa. Men nu sitter jag här framför TV´n och undrar över om det var ett klokt beslut...

 

Det första som hände i morse var nämligen att en av dem missade tåget och fick ta ett senare tåg. Som tur var visade sig SJ från sin charmigare sida (alltså typ tre på en skala...) och lät eleven åka med andra tåg än de förbeställda trots att biljetten inte var ombokningsbar.

 

Nåja... klockan 15.30 fick jag i alla fall ett sms att alla kommit fram. MEN klockan 18 ringde en av eleverna och började svamla om poliser och duschar. Eftersom jag är så noga med det där med genustänk (hm) bad jag att få prata med en av tjejerna, för att få en tydligare bild av vad han egentligen menade. Och jo, han talade faktiskt sanning i att han alldeles nyss pratat med ett gäng poliser och mer eller mindre blivit överfallen i duschen. På vandrarhemmet hade nämligen en man (som inte alls skulle vara med på ungdomarnas konferens som väl var) blivit våldsam och gett sig på en tjej (inte en av mina) och därefter blivit riktigt irriterad över den manlige eleven som han ansåg ha duschat för länge.

 

Nåväl... nu är mannen omhändertagen hoppas jag och helgen kan förhoppningsvis fortlöpa utan större överraskningar. Annars får jag väl ta och flyga dit i morgon...och styra upp det hela!

Nu börjar jag bli allvarligt oroad över min mentala hälsa. Den här veckan har jag nämligen tränat på gymmet fyra gånger!! Idag hade jag till och med en personlig tränare (den extremt vältränade grannfrun) som körde hårt med mig. Undrar just om jag över huvud taget kan ta mig ur sängen i morgon? Kanske "joinar" jag helt enkelt resten av träningsvärksklubben här i familjen, och går omkring som en åldring som knappt kan ta sig ner för trappan, och än mindre knyta skorna. (Fråga mannen som varit på cirkelfyspass igår!)

 

Nåja, för att skapa jämvikt till min kroppsliga träning har jag också, den här veckan, börjat med en bibelläsningsplan på min telefon. Varje dag talar telefonen om för mig vilka och hur många kapitel i Bibeln jag ska läsa. Hur praktiskt som helst! Eftersom man nästan alltid har telefonen med sig kan man ju läsa ett kapitel när som helst och var som helst. Dessutom kan man, precis som i läsning av en riktig bok, stryka under tänkvärda bibelställen, göra anteckningar och spara som bokmärken. Fem/sex kapitel brukar det handla om, och på så sätt ska man komma igenom hela Bibeln på ett år. 

 

Så, om ni ser mig sitta med telefonen kanske jag inte alls spelar wordfeud eller rumbles, utan istället ägnar mig åt nyttigheter såsom bibelläsning eller senaste nytt om träning!

 

Hur avslutar man egentligen ett mail på ett bra, men ändå lite personligt sätt? Mvh har ju blivit ganska utslitet och även om man verkligen menar att här kommer en vänlig hälsning, så har det ju ändå blivit något av en standardfras. Ha en trevlig dag, skriver alltid vår skolsekreterare, vilket är ganska trevligt, och i kyrkan är det många som börjat använda det annars ganska pingstvänsaktiga Frid.

 

Förra veckan kom jag på en hälsningsfras som jag har tänkt ska bli min. Till en kompis som känt sig lite nere avslutade jag med "Kram och kraft", och kom på att det ju var väldigt fint. Kram och kraft behöver vi väl alla, och att det dessutom är en alliteration gör bara uttrycket ännu bättre.

 

I och för sig kanske det inte passar i alla lägen. På jobbet kan det låta lite för personligt, så där fortsätter jag nog med mvh tills något mer passande dyker upp. Plugg och pepp, kanske.... (till eleverna, alltså) eller inspiration och interjektion till svensklärare, kompetens och kvalité till skolledningen eller bara helt enkelt tack och hej, nu går jag hem (till vissa i arbetslaget).

Nu har jag försummat bloggen igen. Det brukar bli så när jag fastnar i en bok. Jacobs värld av Judi Picolt har det varit den här gången. Spännande och intressant om en kille med asperger och en mamma som gör allt för sin son. En bok man fastnar i helt enkelt.

 

Veckan i övrigt har innehållit en förlorad son som varit i Berlin med klassen, en temadag där jag fann mig själv vara värsta biologiläraren (nej, det handlade inte om sex...utan om övergödning av Östersjön, faktiskt) och en något överraskande tjänstefördelning där jag visst avancerat från att vara medielärare till programsamordnare... om det nu ska ses som ett steg uppåt?? Tja, ibland är det spännande att bara följa livet och se var man hamnar...

 

Nej, nu är det dags för Let´s dance och lite godis!

Tänk vilken förlust för alla som inte är med i en sån här fantastisk kyrka!

 

 

Vad jag vet, så spelades alltsammans in, så kanske går det att se på efs-kyrkan.tv om ett tag.

 

 

Nu närmar den sig, årets största högtid. Faktiskt så är det ju just så för den som är troende att påsken är viktigare än julen. Visserligen var det stort att Gud själv föddes hit till jorden som ett litet barn, men ännu större att han valde att dö för oss människor för att öppna vägen till Himlen. 

 

För dig som inte har helt koll på vad påsken egentligen handlar om, rekommenderar jag ett besök i en kyrka i helgen. I vår kyrka här i Ängelholm har vi gudstjänst både fredag och söndag. Dessutom har vi en stor påskföreställning i morgon kväll klockan 19, då cirka 50 stycken barn, ungdomar och vuxna sjunger, dansar och berättar om just påsken. Kanske ses vi där? (Ett tips är att boka en plats på vår hemsida under bokningar, eftersom det brukar vara en väldigt välbesökt kväll.)

 

Hur som helst hoppas jag att du får en välsignad påsk, med mycket godis, ägg, tuppar och kycklingar, men också med ett djupare innehåll!

 

Den lilla skolan med det stora hjärtat, låter kanske som en klyscha, men vad sägs om den lilla skolan med den stora magen... För fikar, det gör vi ganska ofta... speciellt på Media.  I fredags firade vi våra duktiga UF-företag...

 

 

...och idag gräddades det våfflor.

 

 

Dessutom jobbar vi mycket med att göra oss själva överflödiga. Till exempel, när fotoläraren inte hade mer tid på sitt schema, beslöt sig eleverna i tvåan för att ha extralektioner ledda ev en elev i trean. Precis som han sett sina lärare göra, tog också han upp idén med att muta med lite fika.

 

 

Fast en del bildbearbetning hann de visst också med.

 

 

När katten är ute dansar råttorna på bordet, sägs det. Men vad gör egentligen katterna, när råttorna är ute? Eller vad gör egentligen lärarna när eleverna inte är på skolan?

 

Här om dagen hade jag en jättefnissig lektion med en klass, där vi diskuterade grammatik. Killarna längst bak hamnade plötsligt i yngre tonåren och fnittrade hejdlöst åt huvudsatser och bisatser, och när vi skulle ta ut satsdelar ur meningen "Han kom in i rummet", bröt de helt ihop.

 

- Vad händer? Någon kom = predikat.

- Vem kom? Han = subjekt

- Var kom han? I rummet = rumsadverbial

 

Ja, ni kanske förstår själva... (Eller så har ni helt rena tankar...)

 

Dagen därpå hade vi lärare fortbildningsdag och skulle i grupper diskutera innehållet i vårt varumärke... vilket i en viss grupp bestående av lärare i åldern 35-40 år, spårade ur till att handla om clementinkonst och andra frukter man skulle kunna sälja i ett UF-företag och speciellt använda på temadagar i sex och samlevnad. Vindruvor och sparris eller meloner och bananer?? Den 40-åriga tvåbarnsmamman skrattade så hon fick träningsvärk i magen.

 

Så katten och råttorna är nog ganska lika egentligen. Tramsigt kan det bli på båda håll. För det är ju inte alltid så som en av lärarna hade trott när han var elev, att lärarna i lärarrummet bara diskuterade Nietze, rökte cigarr och var allmänt svåra!

 

 

Hurra vad vi är bra! Eller i alla fall våra elever och deras UF-lärare! Igår på den stora UF-mässan för hela Skåne lyckades vi tränga oss in en liten smula i Procivitas Helsingborgs annars kompakta dominans. Två guld kammades hem av våra UF-företag plus att de var nominerade i flera kategorier. (Visst, Procivitas Helsingborg fick nio av tretton guld, men ändå... Snart är vi i kapp!)

 

 

Calles Re-cykling vann priset för bästa hållbara företag och kommer nu att tävla i SM i Stockholm, med sin ambition att återvinna och återställa gamla cyklar. Dessutom vann företaget Hälsa på Bjäre pris för Bästa affärsplan.

 

 

Tjejerna i 4 Stagioni som var ett av tolv företag som tagit sig vidare till finalen i Bästa företag, lyckades tyvärr inte putta ner Procivitas från tronen, men tänk ändå att vara ett av de tolv bästa bland 500 företag!!

 

 

Grattis till er och grattis till oss! Akademi Båstad rules! (i alla fall nästan...)

När jag googlade lite snabbt och skrev ut ett nutidstips från 2011...och länge funderade över vem Juholt utsett till partisekreterare...innan en elev påpekade att de här frågorna ju inte handlade om 2013.

 

Veckans jubel:

När en elev undrade om en av hans bilder, föreställande en kissande kompis, kunde visas upp i hans monter... och jag svarade att om kompisen ifråga samtyckte kunde vi nog stå ut med "den lille snorren".

 

När eleverna pustade ut efter genomförd redovisning och mässa.

 

När sonen gav ett omdöme om mannens prestation som bilskollärare:

- Att ha dig som lärare är som att gå på en friskola. Man får ju ingen feed-back alls...

 

När bara en av eleverna i årskurs ett valde medieinriktningen...

 

 

 

 

 

 

 

Ibland blir man sugen på att göra något nytt, och framför allt något som inte har med matlagning, städning eller strykning att göra. Idag åkte vi därför till Saluhallen i Höganäs och åt shoppinglunch...för presentkortet mannen fått på födelsedagen av ett par kompisar. Egentligen var presentkortet avsett för en brunch tillsammans med nämnda kompisar, men vi kunde inte riktigt hålla oss. Fast vi åker gärna dit en gång till (minst) och äter brunch också.

 

Höganäs är ju ingen metropol precis, men har verkligen utvecklats sen jag var liten. Nu finns här hur många spännande affärer och outlets som helst + en massa hantverk, konst och alltså nu också en jätteläcker saluhall i Höganäs Saltglaserats (det äkta bruna keramiket) lokaler. Kan verkligen rekommendera detta ställe om man vill uppleva något annorlunda och mysigt!

 

 

Något annat jag kan rekommendera är att ta sig till EFS-kyrkan i morgon kväll, då Rögles förre tränare Björn Hellkvist kommer att berätta sin historia. 19.30 börjar kvällen som inramas av sång och musik. Inträdet kostar 100 kr som oavkortat går till Shaking Generation.

Idag var det UF-mässa på skolan, för elever från både vår skola och Båstad Privata Gymnasium. Representanter för näringslivet var inbjudna och fungerade som jury i kampen om Bästa monter, Bästa produkt, Bästa säljare och Bästa företag. Och VI (Läs Samhällsprogrammet med journalistikinriktning) sopade banan med de andra programmen och skolorna. Bästa företag och Bästa säljare vanns av 4 Stagioni, som jag skrivit om förut; ett företag som skapat, fotograferat, layoutat och sålt en läcker och vacker mattidning...och leds av två tjejer från just vårt program.

 

 

 

Dessutom kammade Carl och hans gäng hem Bästa produkt för sin idé att rusta upp och återuppväcka nästintill skrotfärdiga cyklar, som sedan säljs vidare för en billig peng. Företaget har förstås också ett tydligt miljötänk; istället för att slänga och köpa nytt kan man återanvända.

 

 

 

 

 

Så... Grattis mina fina MSP- treor! Jag tycker ju om er också, trots att ni lämnat Redaktionen!